www.lars-kamel.se

Ett dåligt beslutsunderlag

Här kan du lärsa styrgruppens rapport. Du kanske vill ha en egen uppfattning innan du tar del av min?

Styrgruppens rapport rörande ett konsert- och kongresshus i kvarteret Gerd är på 25 sidor plus tre bilagor. De involverade politikerna anser den tydligen vara ett bra beslutsunderlag. Det anser inte jag. Den ger en helt falsk bild av hur det planerade bygget passar in i stadsbilden, och den ekonomiska kalkylen är närmast att betrakta som en glädjekalkyl.

Jag börjar dock med språket som innehåller fler fel än man borde behöva finna i ett officiellt dokument. I andra meningen på sidan 15 står till exempel "betoner", och på flera ställen är "mellansalen" felstavat. Ordet "mellansveriges" (sidan 12) är faktiskt genitivformen av ett namn och ska då stavas med stor begynnelsebokstav. Många saker upprepas, ibland två gånger. Det verkar som det fanns ett behov av att göra rapporten tjockare än vad innehållet krävde.

Och så över till det faktiska innehållet. På flera ställen, bland annat sidan 10, står det "Uppsala konsert- och kongresshus skall vara ett konserthus för alla uppsalabor". Hur ska det gå till, när en stor del av uppsalaborna verkar vara emot att det alls byggs?

På sidan 15 påstås indirekt att förre stadsarkitekten Leche och den planerade byggnadens arkitekt Henning Larsen står för i stort sett samma idéer. Denna antydan är absurd. Leche hade tydligen smak och känsla för stil och skönhet, vilket Larsen uppenbarligen är i fullständig avsaknad av.

Längre ner på samma sida upprepas en beskrivning från sidan 14, om konsert- och kongresshusets karaktär som anses visa "respekt för och i samspel med Uppsalas övriga betydelsefulla historiska byggnader". Jag vet inte vad detta skall klassas som annat än en direkt lögn, eftersom den planerade byggnaden totalt saknar respekt för, och samspel med, Uppsalas övriga historiska byggnader. Den avviker i stil och utseende total från de historiska byggnaderna och försöker i storlek konkurrera ut dem. Förutom Domkyrkan klarar sig bara slottet och Carolina, och då bara för att de två ligger högst upp i den backe som leder till/från centrum av staden.

På sidan 16 står att "Huset med dess speciella arkitektur är ett konstverk i sig". Den enda konstform som det planerade huset skulle kunna passa att jämföras med är väl M A Numminens sång.

På sidan 13 får vi veta att huset är 37 meter högt. Vem som helst borde kunna begripa att ett 37 meter högt hus knappast passar bra in i en omgivning där grannhusen är 15-20 meter höga, men inte författarna till denna rapport. På flera ställen försöker man, otroligt nog, göra höjden till en FÖRDEL. Bland annat påpekas det att man får utsikt över hela Uppsala (bilaga 2). Är det ett konsert- och kongresshus man vill ha eller ett utsiktstorn? Om utsikten är viktig, borde man rimligen riva slottet och bygga det nya huset högst upp i slottsbacken. Plats kan säkert beredas för landshövdingens kontor i nybygget, och att en hög tjänsteman ska bo i anslutning till kontoret i stället för i en egen lägenhet är väl helt omodernt?

Invänder någon att slottet har ett stort historiskt och kulturellt värde? Varför går i så fall gränsen någonstans mellan slottet och de existerande husen i kvarteret Gerd? Och var går i så fall gränsen? Kanske kan man riva Vaksalaskolan och bygga där? Det centrala läget blir lika bra som i kvarteret Gerd, och på skolans tomt får man plats med en större byggnad än i kvarteret Gerd. På lång sikt kommer elevantalet att minska och kommunen behöver inte så många skolor. Eller är inte Vaksalaskolan heller värd att offra? Varför är i så fall kvarteret Gerd värt att offra? Vaksalaskolan är ju faktiskt yngre än de kvarvarande husen i kvarteret Gerd.

Bilaga 2:s författare känner tydligen till att det redan finns ett hus i Uppsala som heter Kristallen. Vederbörande borde förmedla denna kunskap till ledande politiker. Dessa försöker tydligen lansera samma namn för det planerade konsert- och kongresshuset i kvarteret Gerd. Förutom att detta kan leda till missförstånd, är det möjligt att det kan vara grund för en stämning för namnintrång.

På sidan 24 står det att "Förutsättningar för sponsring av Uppsala konsert- och kongresshus är tämligen goda." Då kan man ju fråga sig varför ingen är beredd att sponsra BYGGANDE av huset? Är det för att det är en dålig investering som aldrig kan ge tillräcklig avkastning?

Man hoppas att det ska pågå verksamhet i huset i stort sett dygnet runt alla årets dagar. Man hoppas att publik ska strömma till från Stockholms- och Mälarregionen, och i vissa fall från hela landet (t ex sidan 12). Man hoppas att det ska komma "otaliga gruppresor från mellansveriges föreningsliv". Vad som saknas är lite grund för önsketänkandet i form av en marknadsundersökning som visar att dessa människor verkligen vill besöka evenemang i Uppsala och att verksamheten någonsin kan bli tillräcklig. Rent intuitivt kan det annars verka självklart att stockholmarna gärna stannar kvar i sin stad och de där andra föredrar att åka till Stockholm, som är en betydligt större stad och har ett större utbud.

Man hoppas att Musik i Uppland ska bli hyresgäst i huset (sidan 23). I offentliga uttalanden har vice ordföranden i den stiftelsen uttryckt tvivel om detta. Nu är denne vice ordförande moderat och moderaterna är motståndare till projektet, men ingen annan från Musik i Uppland har offentligt gett uttryck för någon annan uppfattning.

För att hålla nere lånekostnaden föreslås att tillgångar säljs och intäkterna användas för finansieringen. Enligt sidan 18 gäller att "I första hand skall tillgångar som idag ger låg eller ingen avkastning avyttras". Om nu dessa tillgångar ger låg eller ingen avkastning varför har kommunen behållit dem till idag? Ger de inte tillräckligt avkastning ska naturligtvis kommunen sälja dem hur som helst. Om de nu ger dålig avkastning, hur många intressanta köpare kan det egentligen finnas? Finns det några alls? Måste inte kommunen snarare sälja tillgångar som ger bra avkastning för att få några köpare? Och den uteblivna avkastningen som blir följden ingår då på så sätt och vis i konserthusets driftskostnader.

Bland de värsta konkurrenterna till det planerade nybygget nämns i bilaga 2 den kommunala anläggningen Fyrishov. Om kommunala anläggningar konkurrerar med varandra, är det en uppenbar risk att intäkterna blir mindre än budgeterat för någon av dem. Hur detta kan tänkas påverka kalkylen för projektet analyseras inte i rapporten.

Vidare tycks man ha missat att Uppsala Universitet har fler anläggningar än Universitetsaulan som kan användas till kongresser och konferenser, åtminstone på sommaren när antalet studenter, och därmed antalet föreläsningar, är litet. Forskarkonferenser läggs ofta på sommaren då anställda vid universitet och liknande institutioner har ledigt från undervisningsplikter. För konferenser i storleksordningen upp till några hundra deltagare torde dessa anläggningar vara konkurrenter till nybygget.

Jag skulle kunna nämna många fler missar i denna rapport, men då riskerar jag att trötta ut läsarna. Slutsatsen kan ändå bara bli en: Detta förslag till Musikens hus är helt enkelt ett dåligt förslag, men styrgruppens rapport försöker göra svart till vitt.