www.lars-kamel.se

Var beslutet den 14 april 2004 olagligt?

Att beslutet att bygga Fulkolossen var djupt moraliskt, ekonomiskt ansvarslöst och visade ett enastående förakt för både kulturvärden och vanliga väljare kan det knappast råda någon tvekan om. Jag har nyligen (juli 2004) läst att partierna har tappat medlemmar de senaste åren och har svårt att få fram kompetenta kandidater till kommunal- och landstingsvalen. Kanske är detta en del av förklaringen? Kanske tyckte en stor del av de folkvalda att de inte behövde sätta sig in i frågan? Att det räckte med att lyssna på dem som ville ha ett monument (över sig själva?) byggt och ljög för att få monumentet att framstå som ett konsert- och kongresshus? Struntade de i sin moraliska plikt att ta reda på vad de egentligen ska rösta om? Eller läste dessa förtroendevalda på och röstade ja trots att de visste att det är ett uruselt projekt för Uppsala? Hur som helst var det så omoraliskt agerat att det inte kan klassas som någonting annat än ondska.

Men var beslutet dessutom olagligt, enligt svensk lagstiftning och EU-regler? Ja, enligt de 16 personer som har överklagat beslutet. De viktigaste invändningarna är följande:

Jäv

John-Erik Thun är både ordförande i kommunalfullmäktige och ordförande i Musikens Hus i Uppsala AB. Det sistnämnda är ett kommunalt bolag som bildades med det enda syftet att ta hand om driften av den planerade konsert- och kongressanläggningen. Bolaget bildades för länge sedan, långt innan byggbeslutet togs. Kanske var det till och med innan Fulkolossen första gången presenterades? Den 14 april 2004 fattade kommunalfullmäktige inte bara beslut om att Fulkolossen ska byggas, utan också att Musikens Hus i Uppsala AB ska sköta driften. Denna John-Erik Thun var alltså med att fatta beslutet om att han ska vara med om att driva Fulkolossen. Nog ser det ut att vara ett fall av jäv?

Tidpunkten för sammanträdet

Samma John-Erik Thun var också den som bestämde att det behövdes ett extra fullmäktigesammanträde för att besluta om Fulkolossen. Enligt kommunallagen har kommunalfullmäktiges ordförande rätt att göra det, om han/hon tycker att det ett extra sammanträde är nödvändigt. Vad som menas med ”nödvändigt” anges inte i lagtexten, så endera är det upp till ordförandens godtycke eller också får domstolarna, och då framför allt Regeringsrätten, ta och sätta gränser genom att fastställa en praxis. Regeringsrätten tycks inte ha fastställt någon praxis om vad som menas med ”nödvändigt”. Då är det på tiden att en sådan praxis fastställs. Den saken är klar att enligt normala människors språkbruk var det inte alls nödvändigt att i all hast ordna ett extra fullmäktigesammanträde för att besluta om Fulkolossen. Beslutet kunde lika väl ha skjutits upp i flera månader, utan några negativa effekter för kommunen.

Projektets finansiering

Enligt kommunallagen måste ett kommunalfullmäktige som beslutar om en ny utgift ett budgetår också bestämma hur utgiften ska betalas. Det gjordes inte för Fulkolossen. Det finns planer, som bäst kan benämnas önskedrömmar, om hur projektet ska finansieras i längden, men inga pengar har avsatts för år 2004. Detta fast rivnings- och byggnadsarbetena är tänkta att börja i november-december 2004.

Projektets beredning

Enligt kommunallagen ska ett ärende innan det avgörs av fullmäktige ha beretts antingen av en nämnd som berörs eller av en fullmäktigeberedning. Om det bereds av en fullmäktigeberedning ska den berörda nämnden ges tillfälle att yttra sig. Styrgruppen för projekt Fulkolossen kan väl kallas en fullmäktigeberedning, med lite god vilja. Den nämnd som ärendet berör är ju Uppsala kommuns fastighetsnämnd, som har hand om kommunens fastigheter. En annan berörd instans är Musikens Hus i Uppsala AB, som ju är tänkt att sköta anläggningen. Vare sig fastighetsnämnden eller Musikens Hus i Uppsala AB har tydligen fått tillfälle att yttra sig över styrgruppens rapport.

Brott mot Plan- och bygglagen och Miljöbalken

Miljöbalken skyddar inte bara vad som vanligen menas med miljö, dvs natur. Den skyddar också stadsmiljöer och kulturmiljöer, som till exempel den i kvarteret Gerd. Dessutom säger den att för projekt som har stor inverkan på miljön, vilket ju Fulkolossen har, ska man göra en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning. Även Plan- och bygglagen säger att kulturmiljöer ska skyddas. Dessutom kräver den att byggnader som planeras ska vara estetiskt tilltalande och bidra till en gott helhetsintryck. Detta har de som har drivit projekt Fulkolossen struntat i. Att de vill förstöra en kulturmiljö bryr de sig inte om, vilket gör dem till vandaler. Någon ordentligt miljökonsekvensbeskrivning har inte gjorts. Det finns något som kallas stadsmiljökonsekvensbeskrivning som är en konsultrapport på fyra och en halv sida. Särskilt mycket miljökonsekvensbeskrivning går det inte att få in på fyra och en halv A4-sida, som nog det flesta kan förstå. Som miljökonsekvensbeskrivning betraktat är den ett dåligt skämt. Och något bygglov borde det inte vara möjligt att ge Fulkolossen, enligt Plan- och bygglagen, för Fulkolossen är ju estetiskt motbjudande och bidrar inte på minsta vis till ett gott helhetsintryck på stadsmiljön.

Läget i juli 2004 är det att Uppsala kommun har getts möjlighet att yttra sig över alla överklagandena. Det är Kommunstyrelsens majoritet som självsvåldigt har tagit sig rätten att representera kommunen i detta fall. Alltså samma majoritet som består av de kommunalråd som i strid mot förnuft, ekonomiska realiteter, god smak och folkvilja har gett sig den på att till varje pris driva igenom bygget av Fulkolossen. Föga överraskande vill de att överklagandena avslås och föga överraskande presenterar de embarligt dåliga argument för denna åsikt. Intressant att notera är i alla fall att de påstår att Fulkolossen inte får kosta ett dugg mer än 529 miljoner kronor. Det är ett löfte som dessa kommunalråd snart lär ha glömt. Annars kommer nämligen inte Fulkolossen att bli byggd, för det lär inte dröja länge innan det visar sig att den kommer att bli dyrare än 529 miljoner. Förresten hördes väl liknande tongångar från dessa kommunalråd både när kostnaden för att bygga Musikens hus uppskattades till 300 miljoner kronor och när den uppskattades till 350 miljoner kronor. Inte ett dugg mer skulle det få kosta. Jo, pyttsan.