www.lars-kamel.se

Behöver kommunen bygga ett Musikens hus i Uppsala?

Hela projektet startade ju för att många tycker att det är självklart att svaret på den frågan är ja. Men är det så självklart? Universitetsaulan har faktiskt dugt bra för stora musikarrangemang i över hundra år. Den planerade Fulkolossen kommer ju inte att ha större publikkapacitet. Tvärtom. Den ”stora” salen där kommer att rymma knappt två tredjedelar så många människor som Universitetsaulan. För mindre musikhändelser finns det redan tillräckligt många lokaler. Och är det sommar och bra väder, går det ju till och med att ordna evenemang utomhus.
Nu invänder förstås Fulkolossenanhängarna att detta monument minsann inte bara är tänkt att vara ett konserthus, utan ett konsert- och kongresshus. Låt oss då låtsas för några ögonblick att den verkligen blir ett fungerande konsert- och kongresshus, vilket alla läskunniga, insatta och intelligenta människor ju vet är ett falskt antagande. Behövs då detta ”halva” kongresshus?
Kongressverksamheten i Sverige har haft det svårt i många år, men kanske börjar det att vända nu. I och runt Stockholm och Uppsala, som bara ligger 9 mil från varandra, finns det redan många kongressanläggningar. Uppsala kommun äger faktiskt redan två kongressanläggningar, som bägge går med förlust.
I kommunens ägo finns också Fyrishov, som är en anläggning med bland annat simbassänger, äventyrsbad, sporthallar, bowlinghall och kafé. Där går det bra att ordna kongresser och mässor. Faktiskt går där att ordna (pop)konserter och andra musikevenemang också. Fyrishov sköts av det kommunala bolaget Fyrishov AB. Fyrishov i sin nuvarande skepnad (juli 2004) är en allvarlig konkurrent till Fulkolossen. Att två kommunala anläggningar kommer att konkurrera med varandra har noterats lite i förbifarten av de drivande kommunalråden, men inte lett till någon närmare analys.
Situationen kommer antagligen att ändras till Fulkolossens nackdel innan den ens är färdigbyggd. Fyrishov planerar nämligen att bygga ut. Man vill bygga en hall där det går att ordna sportevenemang, konserter och kongresser med upp till 3000 deltagare. Planerna är naturligtvis lite känsliga, för en majoritet i styrelsen för Fyrishov AB är ju politiker från de partier som driver projekt Fulkolossen. Ska de då också säga ja till ett projekt som antagligen bidrar till att skjuta Fulkolossens ekonomi ytterligare i sank? Förmodligen kommer dock planerna att bli mer konkreta innan år 2004 är slut. Kanske kommer Fyrishovs utbyggnad att vara klar redan vid den tidpunkt då Fulkolossen beräknas stå klar, hösten 2007?

Uppsalas bästa ishockeyförening heter Almtuna, som håller till i Allsvenskan. Också Almtuna har planer. Man vill bygga en ny hall med plats för 8000 besökare. Den är naturligtvis i första hand tänkt att användas för ishockey, men det går också bra att ordnar konserter och kongresser där. Hallen kommer inte att kosta kommunen ett öre. Almtuna har redan ordnat finansiering med hjälp av sponsorer. Allt som behövs från kommunen är en bit mark att bygga på. När den är färdigbyggd, kommer den att vara en allvarlig konkurrent till Fulkolossen. De politiker som stödjer Fulkolossen har uttalat sig positivt till Almtunas planer och sagt att den hallen blir ett bra komplement till deras ”konsert- och kongresshus”. Komplement, undrar jag? Snarare en fruktansvärd konkurrent.

Om en arrangör kan välja att betala massor i hyra för en lokal som tar 1125 personer eller lite mindre i hyra för en lokal som tar 3000 eller en som tar 8000, vad är det troligaste valet? Bara för alldeles speciella, och därmed sällsynta, evenemang lär Fulkolossen vara att föredra framför Almtunas eller Fyrishovs nya hallar.

Stadens bägge universitet, Uppsala Universitet (UU) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har valt att inte samarbeta med kommunen om att bygga Fulkolossen. Också dessa universitet behöver kongresslokaler, så ett samarbete vore möjligt. UU tycker dock att Fulkolossen inte kan bli ett lönsamt projekt och att den inte uppfyller deras behov. I stället planerar man att inom en nära framtid bygga en egen anläggning på ett lämpligt ställe. Av allt att döma kommer alltså UU inte att använda Fulkolossen, åtminstone inte under särskilt lång tid. Det blir nog bara aktuellt om Fulkolossen skulle bli klar före universitetets egen anläggning. Förresten är det väl inte troligt att någon enda arrangör kommer att använda Fulkolossen mer än en gång. Efter denna enda gång kommer dessa brister att vara uppenbara och den är inte längre intressant som alternativ.

Slutsatsen kan bara bli en: Fulkolossen behövs inte, ens som funktionell anläggning, vilket den inte är enligt styrgruppens slutförslag. Det finns tillräckligt med kapacitet i befintliga och planerade anläggningar. I själva verket ska inte en kommun ens bygga anläggningar som konkurrerar med företags, ideella föreningars eller universitets. Det är bara slöseri med skattemedel. Större delen av tiden kommer det kolossalt dyra och kolossalt fula monumentet Fulkolossen att stå tom och ödslig och kosta pengar, om den verkligen byggs.