www.lars-kamel.se

I denna historia finns också ett stort antal personer som av olika orsaker har ställt upp för monumentet. Några har möjligen gjort det för att få välbetalda jobb, medan det i andra fall är synnerligen oklart varför de stödjer projektet. Jag vet bara att skälen emot projektet är klara och tydliga, medan skälen för är diffusa och mest verkar vara önskedrömmar. Det kan råda oenighet om skönhetsvärden och kulturvärden, men ekonomiska fakta borde alla kunna hålla med om. Jag erkänner att jag inte kan förstå vad som har pågått i hjärnorna hos de politiker som har drivit och/eller röstat för detta förslag.

Här är Jan-Ove Wikström, också folkpartist, före detta borgerlig utbildningsminister 1976-1982. Också f d landshövding; i Uppsala. Började han kanske hata Uppsala då? Han ställde gärna upp på att stödja monumentet. Han fick också bli vice ordförande för det bolag som bildades för att sköta projektet, Musikens Hus i Uppsala AB. Varför han valde att bo kvar i en stad han hatar är en gåta. I stället för att flytta valde han att stanna kvar för att förstöra.

John Erik Thun (s), som också är ordförande i kommunalfullmäktige, ställde gärna upp. Han fick också bli ordförande för Musikens Hus i Uppsala AB. Lägg noga märke till detta: Han är alltså ordförande i det bolag som kommunalfullmäktige, där han också är ordförande, har valt att ge uppdraget att driva Fulkolossen.

Leif Sanner (fp) har villigt ställt upp för Hartwigs planer, men varför vet jag inte.

Sedan finns det personer som har hjälpt till genom sin passivitet, till exempel ansvariga på Länsmuseet som inte har sett till att ta konflikten med kommunen och driva igenom en kulturminnesförklaring av 1800-talshusen i kvarteret Gerd.

Tillbaka