www.lars-kamel.se

Visst är vädret konstigare än någonsin?

Nej, förmodligen inte. Vädret är knappast konstigare än vid någon annan tidpunkt i mänsklighetens historia. Vad menas förresten med konstigt väder? Att vädret varierar och att det är soligt ibland och stormigt ibland? Det är helt normalt. Det är faktiskt också normalt att det blir skyfall och översvämningar ibland. Extremt väder är ingenting nytt. Det som verkligen är nytt nu och som inte fanns så sent som för ett par decennier sedan är mediaövervakningen. Tack vare ny teknik, som internet, DVD-kameror, kameramobiler och kommunikationssatelliter kan vi förvänta oss att få vittnesmål och (rörliga) bilder från varje liten naturkatastrof. När vi kan sitta i TV-soffan och se konsekvenserna av varje orkan, översvämning och vulkanutbrott i världen, är det lätt att få intrycket att så var det inte förr och visst måste det ha blivit fler av dem. Och visst, så var det inte förr, för då fanns inte samma mediatäckning av naturkatastroferna. Och förresten påverkas inte vulkaner alls av väder och klimat, såvitt man vet. Däremot påverkar de väder och klimat.

Det finns faktiskt en meteorologisk definition på normalt väder, eller åtminstone på mätbara storheter som temperatur och nederbörd. Normal temperatur är medelvärdet av uppmätta temperaturer under en trettioårsperiod. Samma sorts definitioner finns till exempel för nederbörd och snödjup. Det finns dock inga garantier för att den valda trettioårsperioden på något vis är normal i ett långt tidsperspektiv. Dessutom är det ju med normal medeltemperatur och medelnederbörd på samma sätt som med medelsvensson: De existerar bara i statistiken och inte i verkligheten.

Ofta dyker det påståenden i medierna och på andra ställen att vädret har blivit mer extremt, med till exempel fler och värre stormar och fler översvämningar. För att kunna betraktas som sanna, måste sådana påståenden bevisas med just väderstatistik. Men tvärtom, så finns tillgänglig statistik som visar att vädret inte är extra extremt nu. Ett exempel; antalet tropiska orkaner och stormar i Karibiska havet och i Nordatlanten varierar nästan i cykler som är decennielånga. Efter en låg aktivitet under 60- och 70-talen har åter ovädrena åter ökat i antal, men inte till någon extrem nivå. Ett annat exempel: Statistik från översvämningar i stora floder i norra Tyskland, statistik som i vissa fall går tillbaka till 1500-talet, visar att de senaste decennierna inte har varit extrema. Ett tredje exempel: Nederbörden i södra Sverige sedan 1800-talets slut visar ingen tendens till att bli mer extrem.

Det är också så att väderrekord kommer att slås, även om inga klimatförändringar sker. Detta eftersom storheter som temperaturen fluktuerar, dels mer eller mindre slumpmässigt och dels som en reaktion på hel- eller halvcykliska variationer i olika klimatfaktorer. Börjar du till exempel föra bok över temperaturen utanför ditt köksfönster på nyårsdagen, kommer det första årets medeltemperatur att slå två rekord: Den kommer att både vara den högsta och den lägsta medeltemperatur du någonsin har noterat. Medeltemperaturen det andra året kommer att slå det ena rekordet, och medeltemperaturen det tredje året har en mycket god chans att slå något av rekorden. Efter hundra år av temperaturmätningar, utan långsiktiga klimatförändringar, är sannolikheten att slå nya rekord visserligen liten, men inte noll. Förr eller senare kommer ett år som avviker mer än något tidigare år i historieböckerna, men som skulle verka helt normalt om mätningarna sträckte sig tusentals år tillbaka. Att ett rekord slås bevisar således inte att det finns någon trend. Trender kan bara bevisas med många års löpande statistik.

Försäkringsbolagens kostnader för att ersätta skador orsakade av oväder och översvämningar ökar snabbt. Ofta påstås detta faktum också bevisa att naturkatastrofer orsakade av väder och klimat ökar snabbt. Med en smula eftertanke går det dock att tänka ut andra möjliga förklaringar:

1. Jordens befolkning ökar. Alltså finns det fler möjliga försäkringstagare.

2. Till råga på allt så är det populärt att bosätta sig i områden som har hög risk att drabbas av naturkatastrofer, till exempel vid stora floder eller vid kusten, och gärna där det är varmt och möjligt att orkaner slår till ibland. Befolkningen ökar snabbare i sådana områden än i genomnsitt för världen.

3. Världens människor blir inte bara fler, de blir också rikare, i alla fall i genonsmitt. Det betyder två saker: Allt fler har råd med, och finner det värt att skaffa, försäkring. De har allt mer värdefulla saker att försäkra, saker som kan förstöras vid naturkatastrofer En allt större del av världens befolkning är kunder hos försäkringsbolagen och de har allt mer värde att försäkra.

Åtminstone två undersökningar har visat att det är dessa tre punkter som helt förklarar försäkringsbolagens allt större kostnader för naturkatastrofer. Någon ökning av naturkatastroferna har däremot inte skett i de undersökta områdena.

Vad gäller översvämningar är det dessutom så att människan har utmärkta möjligheter att se till att följderna av dessa blir värre, utan att de för den skull blir fler eller värre. Då menar jag inte bara möjligheten att bygga i områden som helt säkert, förr eller senare, kommer att drabbas av översvämningar. Ofta vallas stora floder in, inte bara för att skydda bebyggelse utan också för att skydda åkrar och fält. När det då regnar ovanligt mycket, har floden ingen möjlighet att längre flyta ut på dessa åkrar och fält och därmed minska flödet nedströms. Den måste flyta på inom sina vallar, och när regnet fortsätter räcker endera vallarnas höjd inte till, eller också kanske de brister. I stället för att översvämma fält och åkrar uppströms, översvämmar floden då städer och samhällen nedströms. Insikten att det är dumt att valla in floder för mycket börjar nu sprida sig. I Nederländerna, till exempel, har vallar tagits bort för att Rhen ska kunna tillfälligt göra sig av med överskottsvatten på åkrar och fält i stället för att översvämma samhällen. I dagens samhälle är trots allt en förstörd skörd i en region bättre än tusentals vattenskadade byggnader.

Inom vetenskapen är det alltid så att den som hävdar existensen av ett fenomen som har bevisbördan. Den som hävdar att vädret håller på att bli mer extremt ska alltså bevisa det, till exempel med statistik över just väderdata. Utan bevis har sådana påståenden ingen trovärdighet och förtjänar ingen uppmärksamhet.

Tillbaka till startsidan för min vetenskapsavdelning.