www.lars-kamel.se

Håller Tuvalu (och Maldiverna) på att slukas av havet?

Tuvalu är ett örike i Still Havet, bestående av en handfull korallöar. Då och då dyker det upp rapporter i världens nyhetsmedier om att det är ett land med problem. Ofta skyller företrädare för Tuvalu och/eller representanter för miljöorganisationer på stigande havsyta till följd av uppvärmning orsakad en ökande växthuseffekt. Havsvatten påstås bland annat tränga in i grundvattnet på öarna. Tuvalu påstås ibland också vara på väg att slukas av havet. Även Maldiverna är ett litet örike, dock beläget i Indiska Oceanen. Också Maldiverna påstås ibland vara på väg att slukas av havet. Bägge påstående är falska och jag tänker nu berätta varför.

Som tur är, finns mätningar av havsytenivåer från Tuvalus huvudö och huvudstad, Funafuti. Ett diagram över dessa mätningar ser ut så här:

Diagram 1. Mätningar av havsytans nivå på Tuvalus huvudö, Funafuti.

Här har jag, förutom datapunkterna, lagt in två anpassningar till räta linjer. Det är de två anpassningar som den rätta anpassningen, vilken den nu är, till punkterna, med 98 %:s sannolikhet ligger mellan. Det är nämligen så med riktiga mätdata att det alltid är en viss osäkerhet i vilken sorts kurva de följer. Det går i alla fall att bestämma med en given sannolikhet inom vilken intervall den bakomliggande, okända, verkliga variationen befinner sig.

Som synes varierar havsytans nivå vid Tuvalu rejält varje år. Det rör sig faktiskt om 2-3 decimeter mellan minium- och maximumnivån, varje år. Det finns flera samverkande orsaker till dessa variationer, till exempel varierande havsströmmar och tidvatten. Dessutom påverkas Tuvalu av de fenomen som kallas El Niño och La Niña. Vid det sistnämnda förstärks de normala havsströmmarna i den här delen av Stilla Havet och mer vatten transporteras från Sydamerikas kust västerut, förbi Tuvalu mot Australien. Vid El Niño försvagas havsströmmarna, eller till och med avstannar helt, så att mindre vatten förs från öst till väst, förbi Tuvalu. Då sjunker havsytan vid Tuvalu. En ovanligt kraftig El Niño åren 1997-98 är förklaringen till den djupa dalen i mätningarna över havsytenivåer i mitten av diagrammet.

Instinktivt kanske det nu vore naturligt att extrapolera de två extremtrenderna in i framtiden för att se om Tuvalu kommer att få problem snart. Men låt oss vänta ett tag. I medierna påstås det ju att Tuvalu har problem just nu. Det är inte framtida problem det berättas om. Det är just nu som öarna påstås vara på väg att slukas av havet, grundvattnet vara på upphällningen och öborna få allt svårare att klara sig. Visar diagram 1 någonring som får det att verka trovärdigt att dessa korallöar är på väg att slukas av havet just nu?

Nej, det gör det inte. Även den maximala trend som ligger inom rimlighetens gräns utifrån mätdata ger en mindre höjning av havsytan än de årliga variationerna. Den maximala havsytenivån som förekommer verkar till och med ha sjunkit en aning under 2000-talets första år. Om Tuvalu någonsin kommer att slukas av havet så ligger det långt in i framtiden. Det är ingenting som håller på att hända just nu.

Påståendena om att Tuvalus problem beror på en stigande havsyta som håller på att sluka öarna saknar alltså grund i de mätdata som faktiskt finns. Orsaken till eventuella problem måste vara en annan. Vilka möjliga orsaker kan det då finnas?

Under andra världskriget drog striderna förbi strax intill Tuvalu. USA:s flygvapen lät bygga ett flygfält på Funafuti för att ha som bas under attackerna mot japanska styrkor. Byggandet av detta flygfält kan ha skadat atollen så att havsvatten tränger in. Men flygfältet tar bara upp en liten del av atollens yta. Det är svårt att tro att det kan orsaka mer än lokala problem.

Tuvalus totala landyta är cirka 26 kvadratkilometer. Befolkningen är bara ungefär 11000 personer. Tuvalu är ett litet land, ett av de minsta i världen faktiskt. Men befolkningstätheten är verkligen inte liten. Den ligger mellan Nederländernas och Belgiens, två länder i Europa som nog de flesta tänker på som tätbefolkade. Nederländerna och Belgien kan dock dra nytta av den nederbörd som faller i grannländer och förs med vattendrag vidare. Nederländerna och Belgien har ett någorlunda tjockt jordlager att odla på och som kan suga upp stora mängder nederbörd. Nederländerna och Belgien är rika länder som har råd att ta hand om problem som uppkommer. Inget av detta gäller Tuvalu. Där är befolkningen fattig och saknar resurser när något oväntat händer. Där kan befolkningen bara använda den nederbörd som faller på öarna och fångas upp vid ytan eller tränger ner i sprickor i korallen och lagras där. Det finns lite jord att odla på, medan större delen av ytan är ofruktbar. Det finns helt enkelt ingen möjlighet att 26 kvadratkilometer korallöar kan försörja en så stor befolkning som 11000 människor.

Och där har vi nog den mest bidragande orsaken till Tuvalus problem. Öarna är överbfolkade. Med allt för många människor, och knappt någon jord att odla på, riskerar vattnen runt om att bli utfiskade, i jakten på föda. Med allt för många människor som behöver vatten, minskar grundvattennivåerna. Trycket från detta vatten hjälpte till att stabilisera korallen, men när grundvattnet är borta spricker korallreven och havsvatten tränger in.

Det är uteslutet att Tuvalus nuvarande problem kan bero på en stigande havsyta. Men kan det bli ett problem i framtiden? Låt oss göra två förutsägelser, baserade på de två extrema trender som mätdata i diagram 1 tillåter. Då får vi dessa två förutsägler fram till år 2100:

Diagram 2. Två extremförutsägelser om havsytan vid Tuvalu, baserade på extrapoleringar av anpassningar till mätdata.

Som synes är framtiden högst osäker. Enligt den mindre trenden kommer havsytan vid Tuvalu att stiga med bara knappt två decimeter, jämfört med medlet för åren 1993-2005. Enligt den högre trenden stiger havsytan med nästan en meter. Det senare ger antagligen stora problem för ett örike med en högsta punkt på fem meter, men det är ändå inte tillräckligt för att sluka öarna. Inte ens år 2100 kommer Tuvalu att vara slukat av vågorna.

Ett inte helt oviktigt faktum i detta sammanhang är att havsytan har stigit nästan hela tiden sedan den senaste istiden började ta slut för cirka 12000 år sedan. Världens korallatoller har följt med och byggts upp på höjden och lyckats ha en högsta höjd som är högre än havsytan. De flesta korallatoller börjar på en djup som är större än där koralldjuren klarar av att leva. Länge förbryllade detta forskarna. Hur kunde atollerna börja på ett djup där de som bygger atollerna inte kan leva? Den första att komma på lösningen på problemet var ingen mindre än Charles Darwin. Atollerna började byggas när havet inte var lika djupt som nu, förklarade han. När havsytan steg, följde koralldjuren med uppåt och lämnade efter sig bostäder där de inte längre kan leva, men som de kan bygga på för att komma uppåt. Stigande havsytenivåer är en förutsättning för de korallöar världen har idag. Stigande havsytenivåer är i långa loppet inte något problem för korallöar. En snabbt stigande havsyta kan vara ett problem på kort sikt, men ingenting tyder på att den inom en överblickbar framtid kommer stiga snabbt nog för att sluka några korallöar.

Slutligen några ord om Maldiverna. Påståenden om att denna ögrupp är på väg att slukas av vågorna är lika ogrundade som samma påståenden om Tuvalu. En internationell forskargrupp under ledning av den svenske professorn Nils-Axel Mörner (numera professor emeritus) har gjort en grundlig undersökning av öarna. De kom fram till att havsytans nivå vid Maldiverna varierar mycket upp och ned med tiden och vid flera tillfällen har varit högre än nu. Framför allt gäller det en period under europeisk medeltid, då havsytan vid Maldiverna stod drygt en meter högre än idag. Ändå överlevde tydligen samhällena på öarna.

De kom också fram till att havsytan vid Maldiverna tycks ha sjunkit snabbt med ett par decimeter ungefär år 1970. Det ger ju lite extra marginal åt öarna om havsytan generellt skulle fortsätta att stiga.

Dessutom har Maldiverna till och med en högre befolkningstäthet än Tuvalu. Också här verkar det som om lokal överbefolkning är ett större problem än stigande hav.

Tillbaka till startsidan för min vetenskapsavdelning.