E-Post


Kontakta webmaster


 

www.lars-kamel.se

En liten klimatordlista med viktiga termer

Aerosoler

Små partiklar som finns i atmosfären och påverkar klimatet. De har dels naturliga källor och dels orsakar mänskliga aktiviteter att aerosoler bildas och släpps ut i luften. Mest märkbar är den klimatpåverkan som skapas av aerosoler som slungas ut vid stora vulkanutbrott. Dessa kan kyla världen i upp till några år efter det att vulkanutbrottet är över. Anledningen till att stora vulkanutbrott ger en så stor påverkan är att aerosoler då slungas upp i stratosfären, där de kan bli kvar i många månader eller till och med år. Vanliga aerosoler stannar i troposfären och försvinner på några dagar eller max någon vecka. Aerosoler finns av olika sorter, av vilka en del kan reflektera solstrålning, och därmed vara kylande, och andra vara mörka och absorbera solstrålning, och därmed ge en uppvärmning. Huruvida mänskligt skapade aerosoler har någon märkbar, global klimatpåverkan är osäkert, liksom om den i så fall är värmande eller kylande. Lokalt och regionalt har aerosoler med mänskligt ursprung definitivt påverkan på klimatet.

Albedo

Ett mått på ett objekts reflektionsförmåga. Egentligen varierar albedot med våglängd för verkliga objekt. Vanligen menar man dock med albedo en medelreflektionsförmåga över ett givet intervall i våglängd. Ett exempel är det visuella albedot som är medelalbedot för alla våglängder som det mänskliga ögat kan uppfatta. Det är också de våglängder där solstrålningen är som starkast, vilket knappast är en slump. Jordens (visuella) albedo är en av de viktigaste faktorerna vad gäller att bestämma klimatet. I klimatmodeller finns albedovariationer bara med som en återkopplingsmekanism, men observationer visar att albedot förändras utan inflytande av klimatförändringar.

AGW

Förkortningen för den engelska termen Anthropogenic Global Warming. Även om det skulle kunna betyda varje typ av uppvärmning orsakad av människan, har det kommit att betyda uppvärmning orsakad av människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Förkortningen används också på svenska, bland annat i sammansättningar som AGW-troende och AGW-skeptiker. Se även klimathotsskeptiker och klimathotstroende.

Atmosfär

Ett gasfyllt skal som omger många objekt i universum, dock inte alla. Gränsen mellan atmosfär och inre nivåer är ibland svår att fastställa. Jorden har en fast yta, och därmed är den gränsen mellan atmosfären och det som finns längre ner. Jordens atmosfär delas in i flera skikt, men vad gäller klimatet är det bara de två nedersta, troposfären och stratosfären, samt gränsskiktet mellan dem, tropopausen, som är intressanta. Jordens atmosfär ger också det lufttryck som gör att vatten kan förekomma i flytande form, vilket är viktigt både för klimatet och allt liv. I vacuum finns nämligen inga vätskor, oavsett temperaturen.

C/Celsius(grad)/Centigrad

Se grad(er)

Cyklon

Ett väderfenomen som består av en stor (typiskt hundratals kilometer) virvel i atmosfären, med ett lågt tryck i mitten av virveln. Särskilt uppmärmksammade är de mest intensiva cyklonerna, som kallas orkaner, tyfoner eller tropiska cykloner, beroende på var i världen de uppträder. Vad gäller den sistnämnda beteckningen, faller ofta “tropiskaâ€? bort i medierna, så att de bara kallas cykloner, men då framgår det ju av sammanhanget att det är just tropiska cykloner som menas.

Effektiv temperatur

Ett begrepp som hör i hop med begreppet svart kropp. Den effektiva temperaturen för ett visst objekt är nämligen den temperatur som en svart kropp skulle behöva ha för att totalt stråla ut lika mycket energi som detta verkliga objekt faktiskt strålar ut. För ett objekt utan atmosfär ligger den verkliga yttemperaturen mycket nära den effektiva temperaturen. För ett objekt med en atmosfär ligger den effektiva temperaturen nära temperaturen på den nivå i atmosfären där denna börjar släppa igenom det mesta av strålningen som kommer underifrån. Jordens effektiva temperatur är ungefär -20 C.

Energibalansmodell

En sorts klimatmodell där man schematiskt räknar på hur energi transporteras över jordytan. Vanligen delas jordytan då in i latitudband och för varje latitudband beräknas hur mycket energi som i genomsnitt transporteras in och ut från intilliggande latitudband samt till och från rymden. Utifrån tillgänglig energi beräknas sedan medeltemperaturen, ofta med hjälp av en gråkroppsapproxmination. Enklare former av energibalansmodeller går att göra med papper, penna och miniräknare, och behöver alltså inte vara datorprogram. Den allra enklaste formen av energibalansmodell har bara ett latitudband, det vill säga bara en genomsnittlig tempertur och energi för hela jordytan beräknas. Jämfört med en GCM behandlar energibalansmodellen konvektion väldigt dåligt och har inte med dygns- eller årstidsväxlingarna. Fördelen är att det är betydligt enklare att förstå hur resultaten kommer till i en energibalansmodell än i en GCM.

Feedback

En engelsk term som betyder återkoppling. Inom naturvetenskap och teknik innebär den att något reagerar på en signal och att denna reaktion i sin tur påverkar signalen. Återkopplingar kan vara förstärkande eller dämpande. För innebörden av återkoppling/återkopplingsmekanisam inom klimatet, se nedan.

Forcing

En engelsk term för de faktorer som primärt påverkar klimatet, till skillnad mot de sekundära, återkopplingsmekanismerna. Jag erkänner att jag inte vet om det finns någon accepterad, svensk översättning av detta begrepp. Nästan allt jag läser om klimatet är på engelska. Ordet är naturligtvis ing-formen av det engelska verbet force, som betyder tvinga. Tvingande mekanism/faktor vore därför en möjlig översättning, även om en återkopplingsmekanism egentligen också är tvingande. Skillnaden är alltså att en â€?forcingâ€? i sig inte påverkas av klimatet, vilket en â€?feedbackâ€? gör.

Fotosyntes

Den process varmed gröna växter använder solenergi till att förvandla koldioxid och vatten till socker. Som â€?avfallsproduktâ€? bildas syrgas. Koldioxid är alltså helt nödvändigt för att fotosyntes, och därmed gröna växter, ska kunna finnas. Dessa gröna växter är sedan mat åt djur, som i sin tur blir mat åt andra djur. En värld med en atmosfär utan koldioxid är också en värld utan högre liv. Detta kan tyckas vara självklart, men jag tycker det verkar oklart om alla klimatdebattörer faktiskt begriper detta.

GCM

Engelsk akronym som endera anses betyda Global/General Circulation Model eller Global Coupled Model, det vill säga global/generell cirkulationsmodell eller globalt kopplad modell. Det som cirkulerar i modellen är atmosfären, världshaven och energin som transporteras där. Det som är kopplat i modellen är oceanerna och atmosfären, som växelverkar med varandra. Värt att tänka på är att modellen är ett stort och avancerat datorprogram. Jordytan delas i modellen upp i ett antal nätpunkter och de fysikaliskt parametrarna beräknas i dessa punkter. Allt det som i verkligheten kan tänkas inträffa mellan dessa punkter missar modellen. För att beräkningarna inte ska ta orimlingt lång tid är avstånden mellan nätpunkterna stora. Storskalig konvektion borde en GCM klara av bra, men konvektion förekommer i många olika skalor. En GCM missar sannolikt många skalor som faktiskt är viktiga. Många samband, i det komplexa system som världens klimat faktiskt utgör, är dåligt kända. Dessa osäkra samband ersätts i modellen med parametrar som kan förändras tills modellen ger ett önskvärt resultat. Vad som är ett önskvärt resultat bestäms av den grupp som har utvecklat dataprogrammet.

Geovärme

Den värme som alstras i Jordens inre, dels genom radioaktivt sönderfall och dels genom tidvattenkrafter, och sedan tränger upp till ytan. För det globala klimatet är geovärmens bidrag försumbart. Lokalt, där den geologiska aktiviteten är hög, kan dock geovärme vara en betydande värmekälla.

Grad(er)

Detta begrepp har flera olika betydelser, beroende på sammanhang. Vad gäller väder och klimat är det ett mått på temperaturen. Standardenheten för att mäta temperatur är grader Kelvin, förkortat K, vars nollpunkt är den absoluta nollpunkte, cirka -273 centigrader, eller C. Ja, C betyder egentligen centigrader, men eftersom det också är begynnelsebokstaven i efternamnet på den person som skapade denna temperaturskala, Anders Celsius, kan det också anses stå för grader Celsius. K och C skiljer sig åt endast i nollpunkt, medan en grads skillnad i temperatur betyder samma sak i bägge systemen. En annan vanlig skala är grader Fahrenheit, förkortat F, som skiljer sig från K och C både i nollpunkt och vad en temperaturskillnad på en grad betyder. På dessa, mina, webbsidor står grad för C, såvida inte annat anges. Notera alltså att vad gäller temperaturskillnader, inklusive ökningar eller minskningar, gäller att 1 C=1 K.

Gradient

Ett matematisk begrepp som innebär att någon parameter i ett givet ögonblick ändras med läget. Världen är ju tredimensionell, så i varje punkt finns tre möjliga gradienteer, för varje mätbar parameter. Vad gäller temperaturen i atmosfären, brukar gradienten i höjdled vara betydligt större än de två längs med jordytan.

Grå kropp

En tänkt kropp vars albedo är oberoende av våglängd. Därmed är den mycket likt en svart kropp, vars albedo också är oberoende av våglängd men dessutom är noll för alla våglängder. För den grå kroppen är albedot skilt ifrån noll. I praktiken finns inga gråa kroppar, men många objekt kommer ganska nära. Dessutom är det ofta en bra första approximation för att göra en enkel energibalansmodell av ett verkligt objekt.

Indikator

Inom klimatforskning betyder det oftast någon sorts parameter som förändras med klimatet och bevaras i naturens egna arkiv, till exempel geologiska avlagringar eller i glaciäris. Indikatorer kan vara känsliga för olika saker, ochframför allt brukar det vara temperatur och/eller nederbörd. När det är känt hur en indikator har varierat med tiden, och hur den påverkas av klimat, går det i princip att beräkna hur klimatet har varierat med tiden. Tyvärr är det få indikatorer som är känsliga för bara en klimatfaktor, så det kan vara svårt att utröna om variationerna verkligen är variationer i temperatur, nederbörd, bägge delarna, eller kanske i något annat, som inkommande solstrålning. Förhoppningen är att somliga i alla fall i huvudsak är temperaturindikatorer och andra i huvudsak är nederbördsindikatorer. Det finns även andra sorters klimatindikatorer, till exempel vindindikatorer. Det finns andra sorters indikatorer som är intressanta för klimatforskning, till exempel de som berättar hur solaktiviteten eller atmosfärens beståndsdelar, som koldioxidhalten, har varierat med tiden.

Inversion

Så kallas det när temperaturen i troposfären, nära jordytan, ökar med ökande höjd. Det normala är ju att det blir kallare med ökande höjd. Inversion kan till exempel inträffa torra, klara och vindstilla nätter. Är det torrt och klart finns det ju väldigt lite vatten i luften, och den lokala växthuseffekten är därmed liten. Att det är vindstilla innebär att ingen konvektion förekommer, och att kylningen av ytan måste ske med strålning. Under sådana förhållande kyls jordytan av strålning, som till stora delar passerar genom luften och ut i rymden. Luften klarar däremot inte av att kylas lika snabbt under dessa förhållanden, och kommer därmed att snart ha en högre temperatur än ytan. Ytan kommer därmed att börja kyla av luften nedifrån, vilket leder till en omvänd temperaturgradient i höjdled. I den nedre delen av stratosfären är det normala däremot att temperaturgradienten är inverterad.

IR

Infrarött. Ljus med längre våglängd, och därmed mindre energi per foton, än det mänskliga ögat kan uppfatta. Däremot kan vi känna intensiv infraröd strålning som värme mot huden. Därför kallas IR-strålning också värmestrålning. Vid de temperaturer som råder på jordytan, strålar alla objekt framför allt i infrarött. Detta gäller också markytan, vattenytor och atmosfären. När vi ser objekt beror det däremot vanligen på att de har reflekterat ljus. Objekt måste vara ett eller par tusen grader varma för att vi ska kunna se det ljus de själva strålar ut, vilket ju till exempel gäller Solen, vars yta i genomsnitt är nästan 6000 K.

K/Kelvin(grad)

Se grad(er)

Klimatförändringar

Faktiskt ett helt naturligt tillstånd i världens klimat, vilket stundtals kommer bort i den klimatdebatt som förs. Så långt tillbaka i tiden som det över huvud taget går att spåra indikatorer på klimatet, går det också att se att dessa har varierat med tiden, och stundtals mycket snabbt. Att klimatet förändras säger i sig ingenting om vad som ligger bakom förändringarna. De senaste 150 årens klimatförändringar är inte på något sätt extrema, vare sig i hastighet eller storlek. Det är dock osäkert hur lång tillbaka i klimathistorien vi måste gå för att hitta något liknande. I den konvention som följde av klimatkonferensen i Rio, UNFCC, gjordes ett försök att omdefiniera vad klimatförändringar betyder. Enligt denna är klimatförändringar nämligen orsakade av människan, medan det som har naturliga orsaker kallas klimatvariationer. Detta är ett minst sagt olyckligt försök att omdefiniera ett känt begrepp. Dels använder de flesta människor ordet klimatförändringar oavsett om förändringarna har naturliga eller mänskliga orsaker. Dels är det synnerligen svårt att utröna vilka orsaker givna klimatförändringar har.

På senare tid har order klimatförändringar allt mer kommit att ersätta termen global uppvärmning i debatten, eftersom det är svårt att hävda att globen bli varmare när temperaturdata säger något annat.

Klimathotsskeptiker och klimathotstroende

Vad ska man kalla den i princip religiösa tron att koldioxid har en stor påverkan på världens klimat och att mänsklighetens koldioxidutsläpp kommer att leda till en katastrofal global uppvärmning? Efter långt tänkande, och prövande av olika termer, kom jag fram till att klimathotstro borde vara det bästa. Det berättar ju i stora drag vad det handlar om: Tron att klimatet är hotat (av mänsklighetens koldioxidutsläpp). De klimathotstroende hävdar att det är vetenskap de håller på med. För detta finns inga hållbara bevis. Det finns i själva verket många tecken på att det rör sig om en religiös tro utan vetenskapligt stöd. Lämpligen bör den som är skeptisk till denna tro därmed kallas klimathotsskeptiker.

Klimathotstron ska inte förväxlas med tron att koldioxid faktiskt är en växthusgas. Det senare är ett vetenskapligt faktum som inte säger någonting om huruvida koldioxidutsläpp kan leda till katastrofala klimatförändringar. De klimathotstroende vill gärna att andra ska förväxla de här två, eftersom det då tycks som om deras tro har ett gediget vetenskapligt stöd.

Klimatmodell

Ett numerisk beräkning, i stort sett alltid i form av ett stort datorprogram, som försöker beräkna jordytans och atmosfärens temperatur och energitransport, samt andra intressant parametrar, på olika platser och vid olika tillfällen, utifrån kända naturlagar och olika antaganden om mer eller mindre kända samband. Vanligen menas med en klimatmodell en global cirkulationsmodell (GCM), men en energibalansmodell är också en klimatmodell. På denna webbplats använder jag klimatmodell just i betydelsen GCM, om inte annat anges.

Klimatvariationer

Synonymt med klimatförändringar, utom i FN:s konvention om klimatförändringar, UNFCC, där klimatvariationer används för fenomen med naturliga orsaker och klimatförändringar för fenomen orsakade av människan.

Koldioxid

Förmodligen den mest kända växthusgasen. Dess bidrag till den totala växthuseffekten är dock mindre än de från vattenånga och moln, som naturligvis bägge två är olika former av vatten. Koldioxid från atmosfären är också en av råvarorna för de gröna växternas fotosyntes, och därmed en absolut nödvändig förutsättning för att högre liv ska kunna förekomma på vår planet.

Konvektion

När en del av en gas eller vätska är varmare än omgivningen och när nedkylning genom värmeledning eller strålning går för långsamt, blir läget instabilt. Den del som är varmare försöker utvidga sig. När den utvidgar sig, minskar dess täthet, och genom Archimedes' princip kommer den då att utsättas för en kraft och röra sig. Dess plats intas då av annan materia från omgivningen. Allt detta leder till omflyttningar av stora mängder materia. Konvektion, och inte strålning, är den viktigaste metoden för jordyan att kylas. Först högt uppe i atmosfären dominerar strålningen. Vi människor på jordytan märker främst konvektion som vind. För segelflygare och många stora fåglar är termik, en annan del av konvektionen, viktig. Havsströmmar, som till exempel Golfströmmen, är också ett exempel på konvektion. För havsströmmar bidrar dessutom skillnader i salthalt, och inte bara i temperatur, till skillnader i täthet mellan olika lager.

Kosmisk strålning

Elektromagnetisk strålning och elementarpartiklar med hög energi som når solsystemet från rymden mellan stjärnorna, eller till och med från rymden mellan galaxerna. En del av den kosmiska strålningen stoppas av solvinden innan den når det inre av solsystemet, där Jorden finns. Annat slinker igenom och en del träffar Jorden. I atmosfären kolliderar partiklarna med luftens molekyler och ger upphov till sekunddärstrålning, som når jordytan. Kosmisk strålning tycks på något sätt påverka molnigheten, speciellt den på låg höjd, förmodligen för att den hjälper till att bilda kondensationskärnor. Så ju mindre kosmisk strålning, desto färre moln. Hur mycket kosmisk strålning som når solsystemet varierar med tiden. Hur mycket som når Jorden beror i än högre grad på hur aktiv Solen är. När solaktiviteten är hög, blir också solvinden stark och stoppar mer kosmisk strålning än när solaktiviteten är låg. Den kosmiska strålningens påverkan finns sällan (eller aldrig?) med i klimatmodeller.

Kondensationskärna

En liten partikel där gaspartiklar kan fastna och därmed lättare nå fastare form. Kondensationskärnor i Jordens atmosfär hjälper vattenånga att forma vattendroppar och iskristaller, som sedan bildar moln. Moln i sin tur är oerhört viktiga för att reglera vårt klimat.

Metan

Den dominerande beståndsdelen i naturgas, sumpgas, biogas och rötgas. I atmosfären bidrar den till den totala växthuseffekten. Jämfört med vattenånga, moln och koldioxid är dock metanets bidrag nästan försumbart. Metanhalten i atmosfären ökade från 1800-talets mitt fram till 1990-talets slut, men tycks därefter ha stabiliserats. Den kemiska beteckningen är CH4. Metan består av en kolatom omgiven av fyra, till den bundna, väteatomer. Därmed är den en av de enklast möjliga organiska föreningarna. Metan i atmosfären reagerar långsamt med syrgas, i en slags extremt långsam förbränning, och förvandlas därmed till koldioxid och vatten.

Mikrovågor

Elektromagnetisk strålning med ännu längre våglängd än infraröd strålning. Vad gäller klimatet är mikrovågor bara viktiga för att syrgas sänder ut strålning i detta område, och denna strålnings intensitet beror på vid vilken temperaturen syrgasen befinner sig. Sådan strålning mäts sedan slutet av 1978 av satelliter och har använts för att bestämma temperaturen i tropo- och stratosfären.

Ozon

En viktigt beståndsdel i stratosfären, mest känd för sin förmåga att blockera UV-strålning. Vad som sällan nämns i sådana sammanhang är att vanlig syrgas, atmosfärens näst vanligaste beståndsdel, också är ganska bra på att blockera UV-strålning. Ozon är dessutom en växthusgas, och den viktigaste orsaken till att temperaturen faktiskt ökar med ökande höjd i den nedre stratosfären. I troposfären blir det ju kallare med ökande höjd, förutom när inversion råder. Ozon kan bildas vid jordyan vid åskväder eller förbränning, men är då en oönskad gas som kan skada levande organismer.

Reflektionsförmåga

Se albedo

Solen

Det stora, självlysande gasklot som ligger nästan mitt i solsystemet och förser planeterna med praktiskt taget all den energi som håller dem varmare än rymden mellan stjärnorna. Denna energi kommer ursprungligen från fusion i Solens centrum, men det tar flera tusen år för denna att ta sig ut genom de täta lagren i Solens inre. Solens betydelse för världens klimat kan inte överskattas, eftersom utan solstrålningen skulle Jorden vara en livlös isplanet utan något klimat att tala om.

Solstrålning

Den strålning som Solen sänder ut i alla riktningar i rymden. Vad gäller världens klimat, är begreppet inkommande solstrålning viktigt. Med detta menas endera den solstrålning som når övre atmosfären eller den solstrålning som faktiskt når jordytan. Den solstrålning som når jordytan varierar naturligtvis kraftigt med tid och plats, på grund av att Jorden roterar, men den varierar också i genomsnitt över längre tidsrymder. Denna genomsnittliga variation beror delvis på att Solen utstrålning faktiskt fluktuerar en aning. Framför allt beror den dock på att molnigheten varierar med tiden, ett faktum som ofta underskattas i klimatmodeller.

Svart kropp

En tankeexperiment om en kropp som absorberar all strålning som når den. I praktiken finns inga svarta kroppas, men många verkliga objekt kommer ganska nära. De forskare som vid 1800-talets slut utforskade termodynamiken lär ha borrat ett litet hål i en låda vars inre var svartmålat. Detta lilla hål var i praktiken ett svart hål och lät forskarna mäta förhållandet mellan strålningens egenskaper och hålets temperatur. En av de viktiga lagar som forskarna fann är att den totala intensiteten på strålningen, integrerad över alla våglängder, är proportionell mot temperaturen, mätt i Kelvingrader, upphöjt i fyra. Denna lag kallas Stefan-Boltzmanns lag.

Stratosfären

Det näst nedersta lagret i Jordens atmosfär. Mest känt för att det innehåller ozon, som blockerar en del av den UV-strålning som når oss från solen.

Temperaturgradient

Hur mycket temperaturen varierar med läget. I atmosfären är den viktigaste temperaturgradienten vanligen den med höjden. Temperaturen brukar dels sjunka med ökande höjd, och dels brukar denna minskning vara en större variation än vad man finner längs med ytan. Vanligt är till exempel att temperaturen sjunker med cirka tio grader per kilometer i höjdled, och det är extremt sällsynt att temperaturen ändras med tio grader på en kilometers färd över land eller hav, längs med ytan.

Tropopausen

Gränsskiktet mellan troposfären och stratosfären. Den befinner sig vanligen på ungefär 10 kilometers höjd i tropikerna och på cirka 5 kilometers höjd i polarområdet, och minskar succesivt däremellan från ekvatorn mot polerna. Tropopausens temperatur ligger nära Jordens effektiva temperatur, och det är knappast en slump.

Troposfären

Det nedersta lagret i jordens atmosfär, den del där vi, och allt annat liv som behöver, eller åtminstone klarar, syrgas finns. Troposfären hjälper till att föra bort överskottsvärme från jordytan, framför allt genom konvektion.

Terrestiell

En finare ord för det som finns på eller kommer från planeten Jorden.

Tvingande klimatfaktor/-mekanism

En möjlig översättning av det engelska ordet forcing, se ovan.

UV

Ultraviolett. Ljus med kortare våglängd, och därmed mer energi per foton, än det mänskliga ögat kan uppfatta. Solens strålning består till en liten, men viktig del, av UV-strålning. Mest känt är den för den skada som den orsakar på oskyddad, mänsklig hud. Den lindrigaste formen av skada kallas solbränna och den allvarligaste kallas malignt melanom. Solstrålningen varierar mer i UV än i synligt ljus. Huruvida dessa variationer är viktiga för världens klimat är omtvistat.

Urban uppvärmning,

Urban värmeö

Det faktum att mänskliga aktiviteter av olika slag alltid alstrar värme, gör att samhällen alltid är varmare än den omgivande landsbygden. Samhället är en urban värmeö i omgivningen. Speciellt märks detta i stora städer, som kan vara tio eller fler grader varmare än omgivningen. Urbana värmeöar har en tendens att växa, både vad gäller geografisk utbredning och hur mycket varmare än omgivningen de är. Det i sin tur beror dels på att samhällen brukar få allt fler invånare och dels på att varje människa i genomsnitt skaffar allt fler värmealstrande maskiner. Detta leder till en urban uppvärmning som inte har något med globala klimatförändringar att göra. Eftersom praktiskt taget alla väderstationer ligger i, eller mycket nära, samhällen, finns det risk att dessa väderstationer därmed visar en urban uppvärmning. Data från dessa väderstationer används sedan för att beräkna globala klimatförändringar. De grupper som gör dessa beräkningar hävdar att de fullständigt har korrigerat för den urbana uppvärmningen, men det finns vissa indikationer på att de inte har lyckats helt och hållet och att en del av den globala uppvärmningen därmed egentligen är urban uppvärmning.

Vatten

En synnerligen viktig faktor för att reglera världens klimat. Vattnet i världshaven lagrar energi motsvarande flera års solstrålning. Vattenånga i atmosfären är den dominerande växthusgasen. Vattendroppar och iskristaller i och runt moln både reflekterar solstrålning och ger en växthuseffekt. Avdunstning av vatten är ett sätt för jordytan och levande organismer att kylas. Nederbörd för tillbaka en del av denna avdunstade värme till ytan, men inte allt, för då skulle ju en evighetsmaskin vara möjlig. Trots att motsatsen då och då påstås, är faktiskt evighetsmaskiner omöjliga.

Värmestrålning

Se IR

Växthuseffekten

En vanlig benämning på den värmande effekten hos atmosfärerna på planeterna Jorden, Venus och Mars, Saturnusmånen Titan, samt eventuellt andra liknande, men ännu okända, himlakroppar i universum. Denna effekt har dock mycket lite att göra med hur ett växthus håller en högre temperatur än omgivningen. Ibland används växthuseffekten som benämning på den hypotetiska uppvärmning som kan bli följden av att halten växthusgaser ökar i Jordens atmosfär. Den användningen av termen tycker jag inte om och avråder jag på det bestämdaste ifrån. Den leder bara till förvirring. Växthuseffekten, i meningen atmosfärens värmande effekt, är något mycket positivt för oss som lever på Jorden. Utan den skulle nämligen vare sig människor eller några andra livsformer vara möjliga på jordytan.

Återkopplingsmekanism

En faktor som reagerar på klimatförändringar och sedan bidrar till att endera dämpa dem eller förstärka dem. Dämpande återkopplingsmekanismer kallas ibland också negativa återkopplingsmekanismer och förstärkande kallas positiva. Detta är termer som utgår från matematik och fysik, men kan vara förvirrande utifrån vardagligt språkbruk. För den som vill att klimatförändrigar ska vara långsamma, är nämligen dämpande återkopplingsmekanismer positiva och förstärkande återkopplingsmekanismer negativa, och då är de alltså positiva och negativa i en helt annan mening än de matematiska. Därför är benämningarna dämpande och förstärkande återkopplingsmekanismer bättre. Klimatmodeller innehåller många återkopplingsmekanismer som i verkligheten nog snarare är primära, eller tvingande, klimatfaktorer.





Tillbaka till startsidan för min vetenskapsavdelning.