www.lars-kamel.se

Varför försvinner Tchadsjön?

Tchadsjön ligger på gränsen mellan Niger, Nigeria och Tchad och har gett namn åt det sistnämnda landet. Ja, faktiskt så sticker en bit av Kamerun också upp till sjöns område. Sedan flera decennier har den stadigt minskat i storlek. Enligt vissa personer beror detta på att global uppvärmning, till följd av att den ökande växthuseffekten, har orsakat minskande nederbörd i området. Bland annat fick en representant för lokalbefolkningen oemotsagd påstå detta i ett inslag i Rapport den 24 september 2007. Tillgängliga bevis tyder dock på att förklaringen måste sökas någon annanstans, vilket vi strax ska se.

Sanningshalten i påståendet om minskande nederbörd är faktiskt enkelt att kontrollera. Det finns nämligen meteorologiska väderstationer i den region av världen där Tchadsjön ligger, och dessa mäter nederbörd. Detta område är ett där regnet förekommer under en monsunsäsong, medan resten av året är i stort sett helt torr. Det börjar så smått regna i april eller maj. Regnandet ökar fram till augusti eller september, varefter det avtar och upphör helt efter oktober. Resten av året faller knappt en droppe.

Maïne-Soroa ligger i Niger, vid gränsen till Nigeria, knappt 200 kilometer väster om Tchadsjön. Så här har nederbörden där utvecklats sedan den började mätas, för de fyra nederbördrikaste månaderna, samt för medelvärdet år för år:

Diagram 1 Genomsnittsnederbörd i Maïne-Soroa, Niger, i millimeter per månad

Visserligen har nederbörden under augusti minskat de senaste decennierna, men det har kompenserats av ökande nederbörd under andra månader, till exempel juli. För årsmedelvärdet finns över huvud taget ingen signifikant trend (Den svarta linjen benämnd Linear regression) under denna mätstations existens, som börjar år 1936. Visserligen varierar den år från år, men variationer som till synes är slumpmässiga är helt normalt för väderdata. Det viktiga är om det går att fastställa någon långsiktig trend och det går det alltså inte.

Värt att notera är också att det senaste decennierna har nederbördsrapporterna från denna plats blivit allt mer sporadiska. Varför går det bara att spekulera i. Möjliga förklaringar är till exempel att de lokala myndigheterna har haft problem med att underhålla stationen aller att man av någon anledning inte har rapporterat mätningar som har gjorts. Sedan 1997 fattas varje år värden för minst en av de regnrika månaderna juni, juli, augusti och september. Dessa månader hjälper normala år till att höja medelvärdet, om det finns data för dem. Om det regnade någorlunda normalt under dessa månader åren efter 1997, kan årsmedelvärdena för dessa år ha varit större i verkligheten än vad diagrammet säger.

N'Guigmi ligger också i Niger och ännu närmare Tchadsjön, cirka 50 kilometer väster om den. Så här ser mätningarna där, som startade redan 1921, ut:

Diagram 2. Genomsnittsnederbörd i N'Guigmi, Niger, i millimeter per månad.

Samma slutsatser kan dras här som för Maïne-Soroa. Det regnar mindre i augusti men mer andra månader och för årsmedelvärdet finns ingen mätbar trend. Också här saknas många månadsvärden för det senaste decenniet, vilket kan ha lett till att årsmedelvärden för 1997 och framåt kanske är för låga.

N'Djamena är Tchads huvudstad och ligger cirka 100 kilometer sydost om Tchadsjön. Meteorologiska mätningar startade redan 1904, men gjorde ett uppehåll åren 1915-1930. De räta linjerna i diagrammet nedan är alltså hopp över detta gap i mätningarna och inte någon märklig klimatvariation:

Diagram 3. Genomsnittsnederbörd i N'Djamena, Tchad, i millimeter per månad.

N'Djamena har inte riktigt samma tendenser som de andra två väderstationerna. Visserligen minskade nederbörden under augusti från en maximum under 1950-talet, men från 1990-talet tycks den ha börjat öka igen. Andra månader har hela tiden kompenserat och för årsmedelvärdet har inte mycket förändrats. Möjligen har årsmedelnederbörden till och med ökat en aning det senaste decenniet. Minskat har den i alla fall inte. Också för denna väderstation finns månader utan data det senaste decenniet.

Påståendet att nedebörden i närheten av Tchadsjön har minskat motsägs alltså av faktiska mätningar vid väderstationer i närheten. Eftersom det inte finns någon nederbördsminskning att förklara, är det därmed lönlöst att fundera över orsaker till en sådan. Vare sig växthuseffekten ökar eller inte, har inte klimatförändringar lett till mindre nederbörd i närheten av Tchadsjön.

Om nu minskande nederbörd inte kan förklara Tchadsjöns minskning, vad kan? Ja, vad sägs om befolkningsökning och därmed ett ökande tryck på sötvattentillgångarna i området? Kamerun, Niger, Nigeria och Tchad har alla befolkningsökningar på drygt 3% per år och befolkningen i dessa länder fördubblas på omkring 25 år. En fördubblad befolkning betyder naturligen också att behovet av sötvatten fördubblas. Om befolkningen runt Tchadsjön har ökat i samma takt som i genomsnitt i dessa tre länder, så borde alltså uttaget av vatten från sjön ha fördubblats på cirka tjugofem år. Påfyllningen av sjön från nederbörd har däremot inte förändrats. Då är det inte så konstigt att vattennivån där minskar.

Tchadsjön har nämnts i andra svenska medier än i Rapport. Då¨har skulden lagts på en kombination av torka och överutnyttjande av vattnet. Det har till och med förekommit en exakt siffra på hur stor torkan är. Det påstås ha kommit 25% mindre nederbörd de senaste 15 åren. Jag förstår inte var den siffran kommer ifrån. Den saknar i alla fall totalt stöd i data från väderstationer i närheten av Tchadsjön. Möjligen kan man komma fram till den siffran om man antar att det inte regnade alls de månader för vilka det saknas data de senaste åren. Ett sådant antagande vore dock helt ovetenskapligt. Eller har man kanske bara tittat på augustivärden och struntat i de andra månaderna? De senaste 15 åren har årsmedelnederbörden, med de data som finns, varit cirkar 8% över medelvärdet för hela den tid så stationen har varit i bruk för Maïne-Soroa och N'Djamena. Bara för N'Guigmi har de senaste 15 åren legat lite under medelvärdet för hela stationens existens. Det är dock långt ifrån 25% lägre, utan drygt 10%. Det enda som tycks ha minskat med minst 25% är antalet månader med rapporterade mätvärden, vilket i sin tur möjligen kan ha orsakat att nederbörden i statistiken är mindre än den var i verkligheten.

Torka brukar ju betyda ett kraftigt underskott på nederbörd under en längre tid. Om denna definition gäller också för området kring Tchadsjön, saknas det bevis för att det har förekommit någon torka som kan förklara sjöns minskning. Förklaringen får helt enkelt sökas någon annanstans än i klimatförändringar. Och det finns en helt rimlig förklaring, nämligen kraftig befolkningsökning och därmed ett ökat utnyttjande av sjöns sötvatten.

Tillbaka till startsidan för min vetenskapsavdelning.